För två veckor sedan cyklade jag halvvättern och det gick så bra. Kände mig stark, trygg och väl förberedd och resultatet blev där efter. Tillsammans med min man och mina vänner avverkade vi de 15 milen på under sex timmar som också var vårt mål.
Efter några dagars vila är det nu daga att börja ladda för del två i halvklassikern – Vansbro halvsim – och nu krävs det verkligen träning, mental träning.
Simning har aldrig varit min gren och att dessutom simma i mörkt och okänt vatten känns riktigt otäckt. Bortblåst är tryggheten, bortblåst är självförtroendet…men som tur är finns envisheten kvar.
Så i onsdags blev det en premiärtur vid Mjälen tillsammans med min vapendragare i halvklassikern Anna-Karin och med henne simmandes vid min sida så gick det rätt okej.
Eftersom jag vet att det enda som bär framåt är att möta sina rädslor bestämde jag mig för att ta med våtdräkten till husvagnen och simma lite under helgen.
Så med min vapendragare i livet vid min sida har jag idag simmat fram och tillbaka mellan brygga och flotte i Åsnen och sista rundan simmade jag helt själv. Låter säkert löjligt i mångas öron men för mig var det en seger!
helanochhalvan2016 